MissVivis synvinklar

Inlägg publicerade under kategorin Filosofier & funderingar

Av Vivi - 16 januari 2012 15:15

Jag har inte riktigt någon inspiration till att skriva idag,

så det får bli en favorit i repris.

Ett inlägg om droger.

 

Droger, knark, happy-pills...

Av Vivi - 16 januari 2009 17:24

Trillade in på en blogg och började filosofera som jag gör ibland.

Jag är uppväxt med behandlinghem i bakgrunden ...eller kanske förgrunden...eller ja ... nått ...

Min mor drev ett sådant från att jag var 7 år till 15år ungerfär.

Det har format mig på flera sätt, sätt jag vetat om, sätt jag varit tvungen att med hjälp ta reda på

och sätt jag säkert inte ens anar...


För mig är droger djävulen själv i gestalt av små små piller eller pulver.

Jag har aldrig valt att lösa min ångest, mina problem på det sättet, sedan har jag inte haft så stora problem.

Mer än andra mindre än många, men det var mina problem och jag valde inte droger som "lösningen".


Det som är det hemska med droger är att hur mycket vi än försöker skrika till världen hur fel det är,

så smyger de sig in... De smygs ned i drinkar & förstör liv, de finns öppet på fester och hel plötsligt blir DE normen istället för den normen hela världen försöker skrika ut.

"Ett litet piller kan inte vara så farligt, jag ska bara etsta en gång"  är berömda sista ord....


Jag avskyr verkligen droger och vad de gör med människor, det har jag alltid gjort. Trots detta hade jag en period i mitt liv då jag var "tillsammans" med en kille som rökte marijuana / Hasch. Jag var t.o.m i samma rum som han och hans kompis när de rökte på, jag testade aldrig själv, men jag gick inte heller därifrån.

Det är så lätt att hitta ursäkter för att stanna....

- Bara denna gången

- Vem är jag att dömma

- Jag gör ju inget!

Jag önskar idag att jag skulle ställt mig upp och gått därifrån. 

Denna kille gjorde mig illa på så många vis, saker jag först kunnat berätta för vänner långt senare. Han var inte den som gjorde mig mest illa, framförallt gjorde jag mig själv illa genom att vara tillsammans med honom och svika så många av mina ideal. Jag stod aldrig upp för mig själv och det jag trodde på inför honom, på så sätt blev det fruktansvärt självdestruktivt att umgås med denna killen.

Jag vet att det finns så många därute som har varit eller är i denna situation.

Jag önskar att ni alla står på er, står för det ni tror på, inte för sakens skull utan för er själva!




ANNONS
Av Vivi - 12 januari 2012 11:30

Vädret är under all kritik, det är grått & trist ,

jag är helt fruktansvärt trött och omotiverad!

Jag lyckades hålla mitt sockerlöfte i ca 8 timmar... japp TIMMAR!

Så nu gör jag nog så att sockerlöftet får vänta,

det enda löfte jag ger är att inte köpa hem något onyttigt på en månad

och istället satsa den lilla motivation jag har på att komma i gång med träningen.

 

Nepp en dags som denna gäller det att komma ihåg saker som gör en lycklig.

Detta är lycka för mig :

 

Resor, vår, maken, katterna, familjen, en varm kopp te, en filmkväll, en bra bok,

roliga serier, härliga vänner!

 

        

        

    

    

   

 

Vad gör er extra lyckliga en tråkig grå dag och vad motiverar er ?

  

ANNONS
Av Vivi - 4 januari 2012 08:30

Det finns en del som alltid avger nyårslöften och de som aldrig gör det.

Vad tycker ni om nyårslöften ?  


Jag anser att nyårslöften är något bra om man inte tar dem på blodigt allvar, ett nyårslöfte ska vara ett löfte som ska handla om att göra det kommande året bättre på något sätt, att förbättra en dålig egenskap man har eller infoga något i sitt liv man saknat eller haft för lite av.


Att ha ett nyårlöfte är att ha något att jobba med, att sträva efter.

Jag vet t.ex att jag inte kommer kunan hålla mitt löfte till 100% , men jag kommer ändå göra mitt bästa för att uppfylla det så gott jag kan.

Sedan kan jag tycka det är lite trist att bara ha löften som: "träna mer , gå ned i vikt, äta mindre godis, sluta röka osv", man behöver ett roligt löfte också !


Själv har jag lovar att träna tvåggr/vecka och att utföra minst en punkt på min Bucketlist.

Min make har lovat att besöka en ny världsdel, ett väldigt bra löfte tycker jag eftersom det säkert innebär att vi bokar en rolig resa 2012.

Afrika lockar, sedan får vi se vad vi har råd med helt enkelt!


Mexico december 2010

   




Av Vivi - 22 december 2011 13:45

Jag har fått en JÄTTEFIN present från företaget jag jobbar på (märk att jag pratar om företaget jag är inhyrd hos och inte de som faktiskt har mig som anställd, jobbar ju för ett bemanningsföretag).

Jag ahr varit inhyrd här i tre år och varje år har jag fått en present och i år fick jag denna snygga lykta:



Jag tycker inte man behöver ge dyra presenter till sina anställda, men något tecken på uppskattning tycker jag man kan ge vid jul. Tyvärr är det många företag som slutat helt med att ge sina anställda julklappar,

visst är det lite hårdare tider nu, men det rimmar illa när cheferna fortfarande lyfter stora bonusar.  

Nej, ett liten present för att visa sin uppskattning är alltid trevligt, sedan finns de ju alltid de som kommer ha åsikter på vad man bör ge till sina anställda, som Elvis t.ex ......   


Klicka på stripparna för att se dem i större format

  


 


Vad är det värsta/bästa ni fått i present av ett företag ?

 


 


Av Vivi - 1 december 2011 13:32

Det där med bloggevent ...


Jag tycker det verkar vara en himla trevlig grej , men oftast är det ganska nischat.

Antingen vänder de sig till mode-intresserade eller tlll mammor/familjer,

vi vanliga dödliga bloggare utan storbloggar, stort modeintresse eller barn hamnar lite utanför det hela. 

Det är inte konstigt att event blir väldigt nischade egentligen, eftersom det är lättare att få sponsorer om man vänder sig till en viss målgrupp, men man kan ju faktiskt dra ihop en liten bloggträff även om man inte jagar sponsorer.

Detta har t.ex Linda & Mia gjort och jag hoppas verkligen kunna ta mig till Göteborg på deras träff!

Speciellt sedan jag missade fina Fnulans familjeevent som var förra helgen.


Jag har ju även jag funderat lite på att dra ihop något i framtiden, jag är ju en ganska van festfixare.   


       

 

Undrar lite hur intresserade folk hade varit och där behöver jag er hjälp ....

- Hade folk hade kunnat tänka sig att betala för boende & mat om man hade ordnat ett förmånligt erbjudande?

Hade en summa mellan 500-800kr totalt för mat & boende?

- Hade man varit tvungen att placera det i mitten av Sverige eller hade det fungerat att ha det på ett litet trevligt hotell i södra Sverige?

- Jag har också funderat lite på att ordna ett lokalt klädloppis där alla pengar går till välgörenhet.

Det är sådant jag funderar på ibland ...   

 

 




Av Vivi - 17 november 2011 14:00

Jag måste erkänna en sak ... ta bladet ur munnen så att säga....


Jag brukar ganska ofta kommentera de bloggar jag läser,

ibland även när jag trillar över något intressant i en ny blogg jag hamnat på.

 

Jag läser dock ganska många bloggar & ägnar en hel del av min "bloggtid" till att skriva egna inlägg

(som ni nog har märkt) vilket gör att jag inte alltid går tillbaka och kollar om man har fått svar.

Vissa bloggportaler skickar mail om du får svar på en kommentar, men bloggplatsen har inte denna funktion.

Dessutom tycker jag ärligt talat det är trevligare att få svar i min egen blogg.

Själv svarar jag sällan på frågor eller följer upp via min blogg utan går alltid in och lämnar svar hos den som lämnat kommentaren.

Personligen tycker jag det är trevligare.

 

Om en person bara svarar i sin egen blogg och aldrig lämnar svar i min, så slutar jag tillslut kommentera. Det blir lite för ensidigt för mig helt enkelt. Jag gillar att ha en relation med de jag kommenterar hos, de visar att de bryr sig genom att ge mig kommentarer ibland & vice versa.

Det finns däremot undantag.... 

Det finns bloggerskor jag beundrar (känn dig träffad Fnulan) som får MASSOR av kommentarer och ändå tar sig tiden att gå in och kommentera andras bloggar, förstår inte hur de hinner eller orkar! Någonstanns finns det ju ändå en gräns på hur många kommentarer man hinner svara på & bloggar man hinner läsa under en dag!

 

Jag menar inte att det handlar inte om rätt eller fel eller om vett och etikett, men det är så här jag fungerar, bara så ni vet ....   

...coh sedan är det ju en fördel om det GÅR att kommentera....

 

Hur fungerar ni ?


 

 

 

 

 

 

Av Vivi - 11 november 2011 14:00

Nu ska jag ta upp något som jag tror en hel del kan reta sig på.

Jag är övertygad om att vissa av er kommer tycka jag har helt fel,

men läs nogrannt vad jag egentligen menar.

Den senaste tiden har jag tänkt mycket på min uppväxt

som på sätt och vis varit ganska ovanlig och jag har filosoferat en del...

 


Vår barndom, vår bakgrund & våra erfarenheter i livet formar oss till dem vi är.

De beslut vi tar grundas ofta på tidigare erfarenheter, inget konstigt med det.

Något jag däremot tycker att man ska akta sig för är att låta din bakgrund styra för mycket.

Det är klart att den påverkar och är en förklaring, men jag har otroligt svårt för de människor som i vuxen ålder skyller ett dåligt beteende på att de blivit mobbade som barn eller haft en trasslig barndom.

"Jag är ledsen att jag var otrogen, men jag kände mig aldrig tillräckligt älskad som barn".

Det är en förklaring absolut, men inte en ursäkt.

För att citera en arbetskamrat:"Det finns väldigt få giltiga ursäker".


Ja, du kanske blev mobbad som barn, men precis som Fnulan skriver så kan man ju välja att försöka se de bra sakerna som kom ur den perioden.

Vad lärde du dig om dig själv & vilka positiva egenskaper har du fått ?

Istället för att hela tiden titta bakåt, ta ett steg framåt, för för din egen skull!

Vi har alla ansvar för de val vi gör för de är just våra egna val !

Vi har alla ett bagage, jag har själv en del tunga stenar i mitt, men försöker använda de erfarenheterna till något positivt. Genom de olika saker jag gått igenom har jag lärt mig mycket om mig själv och mina erfarenheter har ibland varit till hjälp för andra.


Så, min uppmaning till er är helt enkelt att titta framåt istället för att gräva för djupt bakåt. Självklart ska inte man gömma undan hemska upplevelser,

ta fram dem , titta på dem, försök förstå dem , men låt dem inte styra er!

 

  

 

 





Av Vivi - 1 november 2011 10:42

Jo jag hade ihjäl en man, men jag var ju full...

Jo jag slog henne, men jag var ju full....

Jo jag snodde lite pengar, men jag var ju full...

Åtalad för fyllekörning? Stackare, du var ju faktiskt full!


Nyligen mildrades en dom från mordförsök till misshandel eftersom gärningsmannen var berusad, detta innebär att att lagen verkar se detta som en giltig ursäkt.

Det är en himla skillnad på ursäkt och förklaring. Fylla/berusning är definitivt en förklaring till ett beteende, men ALDRIG en ursäkt !

Och om berusning är en ursäkt enligt lagen så vad kan vi då säga om en dålig barndom, dåligt humör och ja ...varför helt enkelt inte skylla på PMS!


Man skäms verkligen över att vara svensk ibland för vad ger detta för syn på svenskar ?

Att vi är okontrollerade fyllehundar allihopa, ja stackars oss !


Jag är ledsen att jag rånade banken,

men jag orkade inte stå i kö och hade grym PMS ....

  


   




Lite mer om MissVivi


Kontakt:
missvivi@hotmail.se

Veckans tips

Bloggträff 7 Maj i Skåne !!

   

FACEBOOK

Instagram

30 besvarade frågor

Kategorier

Hitta i bloggen

Bloggisar

Roligheter

Bloggar jag läser

Något jag brinner för...

Stöd frisk och Fri, föreningen mot ätstörningar

SMS

Sms:a FRISK50 eller FRISK100 till 729 80 så skänker du 50 eller 100 kr.

 

Här har jag varit

För ett år sedan.....

Arkiv

Hitta recept

Matbloggstoppen

Köp en recension

Köp en recension på min blogg på blogvertiser.se

Ragga besökare

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se