Har suttit och funderat lite om det här med bloggande, varför man gör det och om det finns gränser för vad man får skriva om. Är gränserna flyttbara och får någon bestämma vad du får skriva och om du får skriva ??

Jag har ju snuddat vi detta ämne innan, jag tycker man ska ta ansvar för det man skriver och kunna stå för det. 

Det finns ju faktiskt en del lagar man måste följa & de flesta bloggplatser och bloggsidor accepterar inte att man hänger ut folk med namn eller foto, inte heller "hets mot folkgrupp" som det brukar heta, är tillåtet.

Sedan hur detta följs realiteten är en annan femma.

Vi kan iaf konstatera att det finns vissa ramar man bör hålla sig inom...

Hur är det då när en privatperson eller företag lägger sig i vad du skriver?

När din arbetsplats har åsikter om din privata blogg?!

Är detta okej ? Är detta något du som anställd måste acceptera ?

Min egen åsikt är att så länge du inte nämner namnet på företaget, skriver om själva företager eller ligger ute med ditt eget namn, så tycker jag nog att man borde få skriva vad & hur man vill i sin blogg.  

Vad tycker ni ?

Vart tycker ni gränserna går ?

Tyvärr träffar man ju ofta på idioter i trafiken!

Jag skrev ju för ett tag sedan ett inlägg om "roadrage" och vad du kan göra när du möter farliga förare.

 Jag tror de flesta av oss med körkort kan erkänna att vi kört för fort någon gång. Sedan är det olika hur ofta & hur mycket vi har gjort det och det finns ju betydligt farligare saker man kan göra än att köra för fort, men det är ändå en av de "kör-brott" som ofta orsakar flest olyckor.

Nu verkar det som om trafikNissarna har en ny ide, de tänker försöka med mer morot än piska. En fartkamera ska sättas upp och om du kör förbi den utan att köra för fort kan du vara med och tävla om 20 000kr.

Lite mer om kameran (var den sätts upp t.ex.) kan du läsa här.

Nog är detta är välmenande tanke och kanske tillochmed en riktigt bra idé,

men jag undrar... vad gör de åt trafikaoset som kommer bli på vägen där kameran sätts upp ?   

Och om detta fungerar, ska vi försöka stävja fler brott med hjälp av belöningar för bra beteende?

Gärna för mig för jag är alldeles utmärkt duktig på att inte bryta mig in i hus, misshandla människor eller snatta !

Nu har snart varenda kotte sagt sitt om valet och det kommande resultatet,

så jag tänkte att jag som ändå brukar ge mig in i samhällsfrågor får skriva en rad eller två ... eller tre   

Till att börja med kan jag konstatera att jag inte är helt nöjd,

men heller inte så förvånad.

1)

Att alliansen styr i 4 år till tycker jag är helt okej. Jag tycker det ska få en chans, jag håller med om att en del beslut de tagit (som sjukförsäkrings-reglerna) har varit riktigt dumma och satt redan utsatta personer i ett ännu sämre läge, men alliansen är inte de enda som gjort misstag. De rödgröna är inte helt oskyldiga de heller. Dessutom tycker jag att vi klarar oss hyfsat genom finanskrisen.

2) 

Jag röstade inte blått, men kan ändå ibland bli irriterad över hur visa rödgröna väljare drar alla "blåa" väljare över en kam.  Har lite svårt för :

"Om du röstade på detta parti är du sådan här som person"

Alla som röstat på alliansen är inte egoister, osympatiska eller saknar empati! 

De finns faktiskt många som röstar blått för att de verkligen tror att sverige kommer bli ett bättre land under deras styre för alla.

3)

Det är dessutom inte alla som röstade på SD som är rasister eller nazister...  (Det finns dessutom en skillnad mellan rasism & nazism (exempel här))

Jag är bekymrad och ledsen över att SD tagit sig in i riksdagen, jag tycker det är ett parti som verkligen inte ser till alla svenskars bästa, jag tycker dessutom de har en obehaglig ideologi som kommer fram om man skrapar på ytan. Problemet tror jag är att de flesta inte skrapar på ytan.

Valprogramet är nämligen inte så farligt, det finns massa bra skrivet där och därför tror jag att många väldigt naiva personer tyvärr lagt sin röst på SD. Många naiva och naturligtvis även en del rasister, tror även att det finns en del människor som röstar för att få en drastisk förändring, som kanske påverkas mycket av t.ex oron i Rosengår, det är synd... för det är inte rätt sätt.

Det är naivt att tro att det är rätt väg att gå!

Då alla partiledare öppet visat att de inte gillar SD,

har jag svårt att se att de egentligen kommer få så stor makt.

jag hoppas att blocken nu istället kan samarbeta,

för lite rött och lite blått blir lila och det är en fin färg !!

Får väl bli en lite passande bild framför FN-byggnaden i N.Y

Jag såg att nätbutiken bubbleroom sökte nya modeller och jag kunde inte låta bli att skicka ett mail, nej inte med en ansökan utan en önskan....

Hej!
Jag skickar inte in en anmälan, men en synpunkt!
Jag tycker verkligen jätte mycket om er butik, Nelly och resten kan slänga sig i väggen, men...
Nu när ni väljer en ny modell kan ni inte välja någon som inte är jättesmal!
 
Det är otroligt många i storlek 38 och uppåt som handlar på nätet och det hade varit skönt med en modell vi kan känna igen oss i. Va lite modiga !
Skaffa fler modeller i olika åldrar och olika storlekar, det hade gett er en ännu större fördel & mer konkurrenskraft !
 
MVH
Missvivis.se

Tror kanske inte detta mail gör någon nytta, men jag önskar och hoppas att det väcker något hos någon. Vi hade verkligen behövt komma ifrån alla de bilder på supersmala tjejer som syns över allt. Vi hade behövt ett sundare och mer verkligt ideal, speciellt för alla de unga och påverkbara ! 

Missvivi tycker till!

Jag har tidigare filosoferat lite över begreppet lycka, jag skrev bland annat detta inlägget där jag skrev att man är ansvarig för sin egen lycka.

Jag tänkte filosofera lite mer över detta begrepp, delvis för att jag just nu är i en period då jag inte mår så bra och delvis för att jag fann inspiration av detta inlägget skrivet av Lady Dahmer.

Jag är som sagt inte riktigt på topp just nu, det är jobb, ekonomi och annat som oroar. Pratade med min älskade stöttande make     igår om detta och så slog den där tanken mig:  "väljer jag att vara olycklig?"

Och jo, lite så är det nog. Menar nu inte att tala om för alla olyckliga människor därute att det är "erat eget fel" att ni är olyckliga.

Klart att du inte kan kontrollera alla de saker du råkar ut för i livet, du kan inte heller påverka fysiska orsaker som hormoner m.m.,  men du kan påverka hur du väljer att hantera dina problem!

Det är faktiskt så att du själv väljer vad du stör dig på och vad du ser som "stora problem".

Exempel:

Jag trivs inte på jobbet, det tar otroligt mycket energi av mig

att upperätthålla en glad & trevlig attityd på jobbet.

När jag kommer hem känner jag mig bara trött & tråkig.

Jag får dåligt samvete för att jag är trött, tråkig & gnällig.

Vad jag borde göra:

Jag kanske inte kan göra ngt åt att jag är trött fysiskt,

men min attityd när jag kommer hem kan jag göra ngt åt.

Jag kan ha en öppen kominikation med min man & sluta ha dåligt samvete för allt jag inte orkar göra. Jag kan spalta upp de saker jag upplever som problem, försöka hitta lösningar på de problem som måste lösas och helt enkelt försöka förminska de andra problemen som jag upplever att jag inte kan göra något åt.

Vi gör val i livet och vårt liv blir vad det blir utifrån de valen.

Jag tror att när vi enbart skyller vårt måeende på yttre  faktorer tar vi bort det egna valet, en bit frihet, och detta tror jag gör oss olyckligare!

Har tagit lite mera ansvar och kontroll över mitt liv & är lite lyckligare!

Nu till hösten när kvällarna blir mörka så tenderar man ju att sitta inne framför TVn lite oftare. Detta vet ju  de där TV-Nissarna om så det kommer ju många gamla favoriter tillbaka i TVrutan, Greys Anatomy & Desparate Housewives är de serier jag ser fram emot.

Sedan fylls ju tablån även av en massa nya program och jag vet inte om det någonsin har varit så många program på tablån som vi förknippar med ordet "förnedrings TV" som denna höst.

Vi skrattar åt Morgan i andra säsongen av serien Ullared, vi berömer och dömer blivande idoler, vi fnissar glatt med när Filip & Fredrik försöker para ihop folk och ikväll kommer vi gotta oss i nakna skandaler i Tylösand.

Jag har lite svårt för de program som nästan bara verkar handla om förnedring, speciellt när det är unga människor som inte tänker sig för och gör bort sig inför en massa TV-tittare. Ofta undrar jag hur deras liv efter TV-debuten ser ut, de måste ju finnas många som ångrar sin val & har ångest.

Jag vet att de är många av "nattgästerna" i Kungarna av Tylösand som haft väldiga problem med ångest efter programet, inte så konstigt kanske....

Programet är nog ett praktexemplar av "förnedringsTV", ändå måste jag erkänna att jag kommer kolla ikväll, tror knappast jag kommer orka mig igenom hela programmet, men lite kommer jag kolla. Delvis är det från mina "hemtrakter" och sedan är det lite som en trafikolycka... man kan inte titta bort.

Har ni något program/serie ni följer?

Har ni något program ni följer som ni skäms lite över ?

Att göra slut är aldrig lätt, jag har bara behövt göra det ett fåtal gånger i mitt liv och det har varit lika jobbigt varje gång (eller okej ... VISSA har varit lättare än andra)   

Jag tycker sättet man gör slut på visar hur mycket man har brytt sig om människan och i vissa fall också hur du själv är som människa...

Man gör t.ex inte slut via SMS, helst inte via telefon om det kan undvikas och inte via en post it lapp !

Sedan finns det sätt som är ännu värre.....

Tänkte faktiskt uppdatera detta inlägget lite då jag fått väldigt många intressanta (och även ointressanta) kommentarer!

Tackar bland annat Moo, La mor & Michell för väldigt intressanta och givande kommentarer!

Tänkte fördjupa mig i några saker angående inlägget då en del kanske vill veta lite mer hur jag tänker och ja ... en del verkar ha lagt intelligensen på hyllan när de "läst" mitt inlägg så ...   

1) DNA-register som lösning på problemet kan jag väl hålla med om inte är den bästa lösningen eller den enda. Kemisk kastrering och hårdare straff krävs också för att påvisa allvaret i dessa brott.

Dessutom är det ju som t.ex Lamor säger så att många av brooten tyvärr sker i hemmet och är då inte så kallade "överfalls våldtäkter".

Sedan hävdar jag ändå som t.ex Michell skriver att ett DNA-register hade underlättat då man hade fått fast fler förövare och jag tror att detta hade verka i avskräckande syfte, ju lättare det är att åka fast ju mer drar du dig för att begå brottet! Jag tycker att fördelarna överväger nackdelarna i detta fallet.

2) Vad är din integritet värd?

Som en liten fortsättning på ett:an kan jag ju då meddela att ingen direkt har svarat på frågan "är du villig att offra din integritet för att rädda ett liv"

men indirekt har ju en del svarat och svaret verkar då vara nej.

Kanske detta att ta i, men det är ändå lite där jag tycker vi hamnar.

Hade ett register motverkat brott, då hade ju liv kunnat räddas.

Om ett register skulle få mig att känna det som att svenska staten på förhand dömt mig som brottsling, ja då får det vara så, jag vet att jag är oskyldig.

Intregritet är naturligtvis viktigt , men det finns det som är viktigare!

3) Stämmer siffrorna ?

Har läst att en del tvivlar på siffrorna i artikeln, vad det gäller andra platsen så har de räknat på antalet anmälningar i beräkning på folkmängd. Sedan kan man ju säga vad man vill om placerigen, det viktiga är väl att det helt enkelt sker för många våldtäkter! 

Sedan diskuteras det att rubriceringen våldtäkt är mer omfattande idag än för några år sedan. Läs detta (källa), mycket bra info !

"Numera omfattas av våldtäktsbestämmelsen, utöver att genomföra ett samlag även utförandet av en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag om detta sker genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd."

Så ja, rubriceringen våldtäkt har ändrats de senaste åren och tack & lov för det! Glöm heller inte mörkertalen, de våldtäkter som inte blir anmälda tror jag är fler än de eventuella "falska" anmälningar som kommer in.

4) Manligt vs kvinnligt

Blir lite trött på kommentarer som "män blir också våldtagna".

Det sker många fler våldtäkter mot kvinnor än mot män.

Men att lidandet är likvärdigt för en man som en kvinna, det vet jag.

Har aldrig skrivit eller sagt ngt för att förminska deras lidande, om det skulle bli tal om registrering tycker jag dessutom man ska registrera både män och kvinnor. Jag är feminist dvs står för JÄMLIKHET mellan könen och försöker inte förminska varken det ena eller det andra.

Hoppas jag nu lyckats framföra mina åsikter lite tydligare och tack igen för att ni läser och engagerar er, oavsett om ni har samma åsikt eller inte !

Däremot tycker jag ogenomtänkta & korkade kommentarer är lite mindre intressant , men men ... det ska väl få luftas de med.