MissVivis synvinklar

Inlägg publicerade under kategorin Pyret - graviditeten

Av Vivi - 7 december 2014 11:15

Detta är ett ämne jag funderat på att ta upp länge,

men det är ett väldigt känsligt ämne att skriva om.


Jag var ju med om ett missfall för några år sedan, innan Emil kom och vi blev lite tagna på sängen då det kom strax efter den "säkra" perioden, så jag hade hunnit berätta för alla på jobb osv.  Ni kan läsa mer om det här.

Nu när jag sitter här idag med en son på drygt ett år kan jag berätta om det på ett annat sätt kanske.

Jag kommer aldrig glömma. Aldrig glömma smärtan, både den rent fysiska och den själsliga, aldrig glömma själva missfallet, paniken, känslan av att något bara brast, mina böner, MEN... det gör inte ont längre.

Jag minns , men utan att minnet av missfallet gör ont.


Vi hade dock tur.

När jag vågade försöka igen så tog det ett par månader så kom plusset igen, tiden gick sakta under graviditeten, men det gick framåt. Sakta men säkert släppte oron & rädslan efter för glädjen som ändå hade funnits där sedan jag såg plusset. Jag ser tillbaka på min graviditet som en av de lyckligaste tiden i mitt liv trots att jag faktiskt var så rädd i början och trots tråkigheter vi var med om runt omkring.  


Jag tänkte ofta på barnlöshet under perioden vi började försöka igen.

Jag tror alla har de tankarna om man varit med om ett missfall eller som fått vänta länge på ett plus, "kan vi ens få barn?". Får vår del och för över 90% av alla andra som är med om detta så går det bra sedan. Så om du är där ... försök slappna av om du kan och inte oroa dig för mycket (även om det nästan är omöjligt).


Jag tänker ofta på de som fortfarande kämpar ... de som så längtar efter ett litet eget liv att ta hand om och att det ska kunna gro i dem. Jag har hopp för er om ni så har väntat i en månad eller 100 månader. Det finns så många fina historier där ute om de som kämpat och vunnit.

Jag hoppas och tror att era öppna sår, som folk därute omedvetet stöter till i vardagen med obetänksamma ord, kommer läka tillslut.


Min resa var längre än de flestas, men mycket kortare än mångas

Jag tänker på er och fortsätter hoppas för er skull.

 


#barn #missfall #barnlöshet

Av Vivi - 10 oktober 2014 13:00

På måndag är ju min lilla kille ett helt år sedan och det har fått mig att tänka tillbaka på min förlossning väldigt mycket. I morgon har vi kalas och i morgon är det precis ett år sedan värkarna började. Jag hade alltså värkar i 48 timmar .... *Phu*


Här hittar ni hela min förlossningsberättelse


Nu i efterhand kan jag faktiskt tycka att jag var jäkligt duktigt som tog mig igenom allt och dessutom bara använda lustgas då jag var rädd att få gallstensanfall av epiduralen (epidural är morfinliknande preparat och jag får gallsten av morfin, så jag vågade inte... finns inget annat sammanhang). ÄRLIGT TALAT KÄNNER JAG MIG LITE SOM EN SUPERHJÄLTE !!!

  

Hahhaha, det faktiskt jävligt svårt och jävligt jobbigt att föda barn. Samtidigt så är det också så att när jag ser tillbaka på det upplever jag det inte som sååååå jobbigt ändå.

Jag vet , motsägelsefullt som tusan.


Det råd jag skulle vilja ge blivande mödrar är :


-Det finns inga dumma frågor, fråga barnmorskorna om allt du vill veta

-Spela inte hjälte ta de smärtlindringar du känner du behöver och bada.

-ANDAS !! Det hjälper att andas så öva gärna på en andningsteknik eller bar aatt ta djupa lugna andetag, andas genom smärtan.

- Sist men inte minst, var inte rädd !! När du kommer till BB finns läkare och barnmorskor på plats som hjälpt flera tusen barn till världen. Du kan inte påverka skeendet av födslen på något annat sätt än att försöka kämpa fram ditt lilla liv. Allt som kan hända som du tycker är läskigt, det kan du inte påverka, händer ngt så händer det , men då finns en arsenal av kunniga människor på plats att hjälpa dig och göra det så bekvämt och säkert för dig och ditt barn som möjligt.


Jag vet inte om vi kan, vill eller kommer få fler barn i framtiden,

men förlossningen är definitivt inget som hindrar mig från att skaffa fler.


   





Av Vivi - 4 november 2013 12:00

Igår hade vi besök av fina Johanna!

Det var jättemysigt att träffa henne igen och tack gumman för att du tog dig hela vägen hem till oss för att hälsa på !

Fick inte bara en trevlig eftermiddag utan jätte coola kläder till lilleman också !

  Återigen blir vi så bortskämda så !


Idag ska vi försöka ta oss ut på vår tredje utflykt, det blir nog en fika på biblioteket med mina tjejjor !

Appropå tjejjorna så träffade jag några av dem i förra veckan både måndag & tisdag! Finaste fröken F var hemma från USA och det var så underbart att få träffa henne igen, fasen vad du saknas när du är borta gumman.

Det var så mysigt att få presentera Emil för en av sina extra mostrar, längtar redan till våren då du kommer igen.

Fina presenter fick vi där med från BabyGap!


Imorgon blir det frukost här hemma med två arbetskompisar och deras små!

Det är fullt upp här hemma och jag gillar det !!


Tack för de coola kläderna säger Emil !

   

Av Vivi - 3 november 2013 21:00

Idag är vår Emil hela tre veckor!!

Det är konstigt hur tre veckor kan gå så snabbt samtidigt som själva förlossningen känns som en evighet sedan.

Vi har börjat hitta lite rutiner nu även om det fortfarande är mycket nytt att lära och vänja sig vid.

Vi hade vårt första besök på BVC i veckan, Emil går bra upp i vikt och han verkar må bra, det enda är att han har börjat få riktiga skrikperioder på kvällarna, men det är inte varje kväll.


BVC besöket fick mig dock att inse vad det innebär att vara småbarnsförälder....

Jag brukar alltid ha bra koll på saker och ting, jag förbereder planerar och brukar inte glömma... hrm...

I onsdags kom mamma för att köra mig till BVC och jag hade väl någorlunda koll på vart det låg, men glömde dubbelkolla vilket ledde till att jag blev ganska stressad då vi först körde fel och bara hade tio minuter kvar tills jag skulle vara på plats. Mobilen som jag dessutom sprang in för att hämta i sista sekund lyckades jag ändå glömma på hallbänken. 

Oups...

Sedan med skrikperioder, en del vakna nätter osv så innebär det att man vissa dagar är så otroligt trött att man inte riktigt orkar hålla humöret uppe.


Kan också berätta att det går bra med katterna, de håller sig ganska avvaktande. De är framme och sniffar ibland, men struntar oftast i den lille nye familjemedlemen. Athena reagerar lite när han skriker, men inte mer än att hon blir lite orolig. Ingen av katterna vill fram och gosa eller lägga sig vid honom och ingen av dem verkar svartsjuka och vill "ge sig på" Emil, så alla de som säger att det inte fungerar med djur och småbarn , HA !!!


Det är inte lätt att vara förälder, men underbart ändå !

Fredagsmyz med liten Emil och katt i knäet !

 

Av Vivi - 26 oktober 2013 11:30

Som många andra bloggande mammor (tänk att jag tillhör den kategorin nu ....) så tänkte jag dela med mig om historien om hur Emil kom till världen... födseln alltså, själva skapandet tänker jag minsann hålla för mig själv.  

 

Fredagmorgon började de första värkarna, men de kom oregelbundet och varade inte särskilt länge så vi avvaktade även om maken stannade hemma från jobbet.

Fredagnatt tyckte jag att de hade blivit så pass långa och eftersom det hållit på hela dagen åkte vi in till förlossningen. Tyvärr visade det sig att det inte hade hänt så mycket, så vi åkte hem igen med ett par extra starka alvedon. De gjorde att jag kunde sova nästan en timma iaf.
De ger ut starkare grejjor men eftersom jag får gallstensanfall av morfin eller morfinliknande medeciner så kan jag inte ta dem.

Jag gick hemma hela lördagen, badade, duschade, låg med vetevärmare på ryggen, men vid sextiden på lördagen orkade jag inte mer. Jag var helt slut och kände att jag inte klarade av att vara hemma längre.


När vi denna gång kom in till förlossningen hade jag äntligen börjat öppna mig, så nu var det iaf igång.

De smärtlindringar jag använda mig av var akupunktur, bad (himmelskt skönt faktiskt) och den kära kära lustgasen!

-Akupunkturen hjälpte en liten stund bara, vet inte huruvida jag skulle rekommendera den, men den hjälpte även om den lindringen inte varade länge.

-Badet var kanske inte jättesmärtlindrande, men otroligt avslappnande vilket var himmelskt för mig som var så trött.

Jag rekommenderar starkt att bada !!

-Lustgasen, bästa kompisen! Jag trodde inte jag skulle gilla den så mycket då jag inte ens gillar att vara full och man blir ju lite "full/hög" , men oj vad den är bra och ha när de riktigt starka värkarna sätter igång !!


Vid sex-tiden på morgonen så hade jag stått still ett tag i värkarbetet så då satte de in förstärkande dropp för att få igång krystvärkarna ordentligt. Jag var nämligen så slutkörd vi det laget att vi alla kände att ngt fick hända snart om jag skulle orka. Krystvärkarna satte igång ganska direkt när jag fått droppet och efter lite stress med personalbyte kl 07 (men "min" barnmorska stannade kvar ändå, tack SNÄLLA Anki) och att de hade lite svårt att få fram mätniningar på hur min bäbis mådde under förloppet, så föddes i alla fall vår lilla Emil kl 07.30 !


Min lilla summering:

Jag fick sy några stygn och har haft ont av det, men annars måste jag säga att jag mått förvånansvärt bra efter förlossningen. Alla hemska historier jag hört om allt man kan vara med om efteråt verkar jag ha sluppit, det är som sagt bara det där att jag inte kunnat sitta på en stol på 10 dagar.

Det gjorde galet ont att föda barn precis som alla säger, men också som många säger glömmer man den smärtan så fort du har ditt barn på ditt bröst första gången.

Fram tills dess måste jag dock erkänna att min motivation till att krysta inte var att jag snart skulle få min bäbis utan bara att smärtan snart skulle vara över och jag krystade på bra ---

   

Jag kan rekommendera smärtlindringarna jag tog och även att försöka gå runt så mycket man orkar och sitta på pilatesboll, då detta hjälper till att skynda på förloppet.


Hoppas någon blivande mamma hittar något matnyttigt här och är det någon som vill fråga något är det bara att fråga på! Att föda ÄR en otroligt intensiv och häftig upplevelse. Det gör förbannat ont och är galet jobbigt, men kroppen är fantastisk på att hantera det !


 





Av Vivi - 24 oktober 2013 15:00

Hej alla fina !

Dagarna springer förbi här hemma, fulla av blöjbyten, sovstunder och ammning.

Måste säga att det går väldigt bra med amning och allt annat, ett tecken på det är att Emil har gått upp bra i vikt. Han vägde 3360gr när han föddes och sedan går det nästan alltid ned direkt efter (3160gr) men nu var han uppe på nästan 3600gr vilket är jättebra!! Så BVC tyckte att vi nu kan låta honom sova hela natten igenom om han vill, så nu kan vi försöka jobba lite på sov- och ätrutiner! Vissa nätter har han faktiskt sovit riktigt mycket !

Jag mår också mycket bättre nu, efter tio dagar kan jag sitta normalt på en stol igen ...

  


Idag ska vi hämta hem pälsklingarna som varit hos husmor/farmor, ska bli spännande att se hur de reagerar. Maken är hemma veckan ut så vi har några  dagar tillsammans att hitta rutiner med katter & baby, det kommer nog bli lite praktiska utmaningar, men vi kommer få det att fungera! Hur katterna kommer reagera på Emil oroar mig inte det minsta, det är mer praktiska saker som kan bli lite pilligt.

  

Så ...nu har ni fått en liten uppdatering! Senare i veckan kommer min förlossningsberättelse !

Många kramar till mina fina bloggvänner !!


Vår första promenad !

 



Av Vivi - 19 oktober 2013 16:32

Hej Alla mina fina !

Ledsen att det dröjt ett tag, men vi kom hem från BB i tisdags och det har ju tagit ett tag att landa lite i denna babybubbla.

Det blir en liten Emil har vi bestämt!


Allt går jättebra, över förväntan! Lillkillen är jättesnäll och världens finaste. Jag mår över förväntan efter en ganska lång förlossning (som jag berättar om senare för de som är intresserade) och jag och maken håller på att lära känna vår Emil och alla rutiner som följer med att ha spädbarn. Som att byta blöjor, bli nedkissade medan man byter .... , bad , mat och hantera barn & vardag!


Nu kommer inläggen trilla i lite oftare igen, men jag kanske kommer vara lite dålig på att svara på kommentarer framöver, men kommer förhoppningsvis snart igång med det med !

Tusen tack för alla lyckönskningarna alla fina !!!


Vår kärlek !!

   




Av Vivi - 14 oktober 2013 11:04

Söndag kl 07.30 kom efter en lång förlossning vår lille Emil till världen! 3360gr , 52cm och helt underbar. Skriver mer om underverket sedan, nu ska vi bara njuta!

Lite mer om MissVivi


Kontakt:
missvivi@hotmail.se

Veckans tips

Bloggträff 7 Maj i Skåne !!

   

FACEBOOK

Instagram

30 besvarade frågor

Kategorier

Hitta i bloggen

Bloggisar

Roligheter

Bloggar jag läser

Något jag brinner för...

Stöd frisk och Fri, föreningen mot ätstörningar

SMS

Sms:a FRISK50 eller FRISK100 till 729 80 så skänker du 50 eller 100 kr.

 

Här har jag varit

För ett år sedan.....

Arkiv

Hitta recept

Matbloggstoppen

Köp en recension

Köp en recension på min blogg på blogvertiser.se

Ragga besökare

Skapa flashcards