Sofia

2 juli 2014 12:49

Tycker det är bra att du skriver om det, så man får ur sig det. Ibland tappar man orken för allt så är det bara, händer även den bästa <3 Hoppas du snart känner dig piggare och att ångesten går över

Sv: Alla efterrätter :D :D

Kramis

Linda-Mamma till Alfred

2 juli 2014 15:30

Ush då det där går i perioder, tänk på att det går över snart! Grymt bra inlägg tror just att många känner likadant!
För mig är det inte riktigt så nu, då Alfred börjar bli så stor och kan prata om hur han känner & vad han vill!
Men kommer ihåg vid ett tillfälle när han var liten och jag hade sovit dåligt och han bara skrek och inget passade, jösses jag trodde jag skulle gå under isen!Jag stod i dörren mer eller mindre beredd när P kom hem och sade bara TA HONOM en stund är du snäll!
Förresten min nya designen firas med en tävling där du kan vinna en fin uggla hos mig;)

Fia

2 juli 2014 16:41

Åh... Fina Vivi, jag har ju aldrig gått igenom just det som du kämpar med nu, men jag vet en del om ångest, prestationskrav och viljan att upprätthålla den perfekta fasaden. Det är inte konstigt att du mår som du gör efter veckor av sömnbrist, hormonstormar och en uppmärksamhetskrävande lillgroda, men det är STARKT och MODIGT av dig att vara ärlig och skriva som det är: skitjobbigt! Jag tänker på dig och hoppas att du och T kan prata om detta så att ni kan dela bördan på ett sätt som fungerar när det blir tungt.

Du är fantastisk och det kommer att bli lättare framöver - bara håll ut! Massa kramar och kärlek <3

Vivi

2 juli 2014 22:23

Finaste Fia, min älskade extrasyster!!!

Hanna

2 juli 2014 19:14

Förstår att det måste vara jobbigt att hela tiden prestera. För det är ju egentligen det du gör genom att försöka vara den påhittiga mamman och omhändertagande hustrun. Förstår också att det är svårt att släppa taget och ge sig själv egentid eftersom det känns som att du sviker då. Hoppas att ni kommer fram till en lösning som gör att du mår bättre :)

Kramar

Margita

2 juli 2014 23:35

Jag tycker det är bra att du skriver om detta. Det är inte lätt att vara småbarnsförälder. Kanske att det är svårare idag än för tidigare generationer? Jag tycker mig märka att det är ganska så stor press på att man ska vara duktig på allt - vara en bra mamma, en bra partner, en bra uppfostrare, en bra kock, en bra läkare, vara bra på jobbet (om man nu har något), man förväntas aktivera sig själv och barnet till max, när det egentligen många gånger räcker med att vara hemma eller i närmiljön, det räcker i alla fall för det lilla barnet. Att bli mamma för första gången kan bli lite av en chock, man kan inte sätta sig in i vad som väntar. Idag verkar det vara svårt för nyblivna mödrar att bara "vara", att bara vara med sitt barn och inte göra så mycket annat. Det är ju ändå så mycket som ska göras, sköta barnet (det tar ju så gott som ens hela tid), laga mat och sköta hemmet och jobba om man nu gör det. Tid för sig själv har man knappast så länge man har små barn. Då är det skönt om man kan få avlastning av partner och släkt och vänner.
Att ta hand om ett barn kräver mycket och jag tror det är olika hur vi upplever detta att vara mamma. Jag kommer ju ihåg hur jag kände mig när mitt första barn var liten. Jag var ständigt trött med sömnbrist. Blev ledsen, arg och ingen rolig mamma eller partner. Men sonen överlevde det och är idag världens goaste pöjk (tycker jag!). Likadant kommer det att bli för dig Vivi! Det är en tuff tid, men som Fia säger, det blir lättare framöver...och tiden går fort! Jag lovar, även om det inte känns så nu. Stor kram <3
En sak till...det viktigaste av allt är ändå att Emil känner att du älskar honom, och det gör han, inget annat är viktigare än det. Även om du har en dålig dag, gråter eller blir förtvivlad så känner ändå Emil att du håller av honom. Jag lovar! :)

Karin

3 juli 2014 01:19

Kan inte säga det bättre än Fia redan gjorde 💕, men håller verkligen med! Hoppas att ni kan hitta ett sätt så du får vila och få lite behövlig egentid! Stor kram vännen!

Vivi

3 juli 2014 10:50

Ni är finast , att ha er som bästa vänner och systrar gör livet 1000ggr enklare ??

Sessie♔ᴳᴽᵀᴱᴮᴼᴿᴳ

3 juli 2014 19:22

Älskade fina Vivi, det är helt okej att känna som du gör. Trots att orken tryter så är du en supermamma och toppen fru till din man. De kan inte få det bättre♥ Skickar all min styrka jag har till dig och hoppas du ska få en chans att vila upp dig nu när din man går på semester. Tänker på dig massor♥
Stor kram