Just nu vet jag inte vem som gråter mest här hemma...

Emil eller jag.

Det är tänder på gång och det krockar dessutom med en utvecklingsfas, så det är lite gnälligt här hemma.

Jobbigast är när han ska sova då han spänner sig som tusan och VÄGRAR somna, idag grät han och kämpade i 1½ timma...

Ni föräldrar somhft det så här i flera månader.... respekt !

Jag har haft det i en vecka nu ungefär och mitt huvud är mos !

Så om jag är lite långsam på att svara på kommentarer så vet ni varför ....

Glad på promenaderna iaf

 

Margita

18 juni 2014 13:53

åh vad jag känner igen det! Mitt första år med min son som är mitt första barn är ett enda stort dimmigt moln...jag gick som i dvala och grät mycket jag också. Jag kände mig så maktlös, visste inte vad jag skulle göra när sonen grät ;) det hjälpte ju inte att bära eller vyssa...han var bara sååå mycket och jag fick nästan panik. Jag upplevde faktiskt mitt andra barn helt annorlunda men det berodde nog också delvis på att de hade olika temperament. Sonen var otålig, nyfiken så in i hoppsan och PIGG (det var INTE jag!). Så här i backspegeln hade jag nog slappnat av mer och inte brytt mig så mycket men allt är ju lättare efteråt. KRAM

http://sengas.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är något speciellt med de där första.... Första tårtbiten Första steget Första resan ..... Första karusellen !!                    Det kommer inte bli det sista .... speciellt det lilla parisehjulet Emil älskade ...

Jag har gått upp något kilo och det är nog för att mitt hjärta blivit så tungt så tungt. Jag tror mammahjärtan ofta väger tyngre än andras..... (och vissa pappan-hjärtna med så klart). Det är en massa spännande på gång i våra liv nu och mycket av d...

Semester.... ahhhh ljuvliga semester.... typ! Okej jag får faktiskt vara liiite bitter att hösten började samtidigt som min semester och för att det faktiskt är lite svårt att slappna av när man förbereder för flytt. Dessutom så fick vi ställa in...

Jag läste just en fantastiskt sorglig krönika av Staffan Landin (läs den gärna här). Den handlar om flyktingfrågan och framförallt om det orimliga hat den frågan väcker och troll .... jävla troll. Jag har ingen sympati för de människor som via r...

.. SER JAG UT NÄR JAG FÖRSÖKER GÖRA SIT-UPs.....