Ni som följt mig ett tag har ju full koll på vad jag anser om jämlikhet och feminism   .

Det är något jag brinner för och jag gör ju mitt bästa för att få tillbaka en vettig syn på vad feminism egentligen innebär och tvätta bort den radikala stämpeln ordet har fått, tyvärr används det ofta som ett skällsord idag av både kvinnor och män.

Hur som....

Läste en riktigt bra artikeln i AB om Hanna Hällquist och hennes "uttalande" om att Sverige inte är så jämlikt vi vill tro.

Vad är det som gör att folk reagerar som stark på denna frågan ? Att t.ex kalla Hanna för manhatar för att hon påpekar att män tjänar i snitt 9000kr mer i månaden än kvinnor har inget med henne åsikter om män att göra ?! Det är ju bara sifferfakta!

*suck*

Jag anser, inte bara vad det gäller jämlikhet utan även andra frågor, att vi inte ska nöja oss med att saker är relativt bra. Varför sluta kämpa för jämlikhet för att vi är nära det ? Om jag är nästan i mål stannar jag väl inte tio meter framför mållinjen ?

Nepp nu har denna rosaälskande feminist babblat nog!  

Jag har en plan...

När jag blir gammal ska jag leva ihop med min man och vi ska ha sparat så mycket pengar att vi kan resa,

kanske har vi tillochmed en liten stuga på någon varm mysig plats...

Vi ska sitta och hålla handen, ha drinkkvällar och middagar, jag ska gunga lojt i en gungstol med en bra bok och tvinga maken att spela spel med mig. Jag kommer baka kakor och låta grannskapets barn komma och äta dem när de vill, bli den där snälla extra farmor för de som behöver ett par extra öron som lyssnar på dem.

Det låter väl idylliskt ? Men jag har lite andra planer också ....

När jag bli gammal kommer jag bli en crazycatlady som bor med minst tio katter.

När jag bli gammal ska jag hitta på en massa bus, för vem misstänker någonsin en rar gammal tant.

Jag ska tjuvringa, skriva insändare i tidningen och syssla med barnsliga små spratt!

Det är min plan, vad är er ?  

Jag måste bara få skriva ett litet inlägg om min storasyster...   

Hon har varit så himla gullig de senaste dagarna då jag inte mått så bra,

i måndags var jag hemma hos henne och trots att hon faktisk var sjuk

hade hon lagat en jättegod middag och sedan hade vi en lång härlig pratstund.

Hon har gett mig en massa energi och kärlek de senaste dagarna då jag behövt det som mest.

Jag är så glad och tacksam över att ha en sådan fantastisk syster som är så omtänksam och klok!

Kanske har hon inte förmågan att vifta med ett trollspö och göra allt bra,

men hon har fått mig att må bättre.

Älskar dig en massa syster !