Läste en bra krönika av Åsa Erlandsson om civilkurage och att faktiskt säga ifrån när människor behandlar barn & djur fel.

Denna artikel fick mig att skämmas lite för är det något jag faktiskt tycker att jag är dålig på är det just att säga ifrån.

 Jag har civilkurage på det sättet att jag kan försvara de svaga och hjälpa främmande människor som behöver hjälp, men jag inser att jag nog måste bli bättre på att säga ifrån även i fall som inte är självklara.

Det är däremot svårt att säga vart gränsen går mellan civilkurage och "lägga sig i".

Att säga till när någon gör någon annan illa fysiskt tycker jag är självklart.

Att säga ifrån när en pappa höjer rösten mot sitt barn i en butik kan vara svårare eller säga till ägaren som har hunden lös mitt i stan.

Jag kan ta ett exempel på en situation jag tyckte var svår att bedöma. 

Jag "arbetade" ihop med en tjej som hade barn. På ett "jobbmöte" kvällstid tog hon med sig barnet. På detta möte serverades det kanelbullar och hon lät sin 5-6 åring vräka i sig bullar och säger sedan:

"jag har ju inte orkat laga mat idag så han är nog lite hungrig".

Idag ångrar jag att jag inte sa något, men frågan är vad jag skulle sagt ?

Jag visste att denna tjejen hade det väldigt jobbigt, samtidigt tycker jag inte det är okej att det går ut över barnet.

Vad tycker ni ?

Är ni duktiga på att säga till och vet ni vart gränsen går ?

Att säga ifrån när djur far illa är lätt! 

 

Zandra

24 februari 2011 17:30

Håller med dig! Det är skitsvårt att veta var gränsen går.
En gång när jag jobbade på McDonalds satt en mamma och åt med sitt barn. Barnet var under året gammal och åt, som små barn gör, med hela ansiktet. Varpå mamman skäller ut barnet för att det kladdar så. Herregud det var ju bara en bebis! Men jag vågade inte säga något...

http://drak.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är något speciellt med de där första.... Första tårtbiten Första steget Första resan ..... Första karusellen !!                    Det kommer inte bli det sista .... speciellt det lilla parisehjulet Emil älskade ...

Jag har gått upp något kilo och det är nog för att mitt hjärta blivit så tungt så tungt. Jag tror mammahjärtan ofta väger tyngre än andras..... (och vissa pappan-hjärtna med så klart). Det är en massa spännande på gång i våra liv nu och mycket av d...

Semester.... ahhhh ljuvliga semester.... typ! Okej jag får faktiskt vara liiite bitter att hösten började samtidigt som min semester och för att det faktiskt är lite svårt att slappna av när man förbereder för flytt. Dessutom så fick vi ställa in...

Jag läste just en fantastiskt sorglig krönika av Staffan Landin (läs den gärna här). Den handlar om flyktingfrågan och framförallt om det orimliga hat den frågan väcker och troll .... jävla troll. Jag har ingen sympati för de människor som via r...

.. SER JAG UT NÄR JAG FÖRSÖKER GÖRA SIT-UPs.....