Nu till hösten när kvällarna blir mörka så tenderar man ju att sitta inne framför TVn lite oftare. Detta vet ju de där TV-Nissarna om så det kommer ju många gamla favoriter tillbaka i TVrutan, Greys Anatomy & Desparate Housewives är de serier jag ser fram emot.
Sedan fylls ju tablån även av en massa nya program och jag vet inte om det någonsin har varit så många program på tablån som vi förknippar med ordet "förnedrings TV" som denna höst.
Vi skrattar åt Morgan i andra säsongen av serien Ullared, vi berömer och dömer blivande idoler, vi fnissar glatt med när Filip & Fredrik försöker para ihop folk och ikväll kommer vi gotta oss i nakna skandaler i Tylösand.
Jag har lite svårt för de program som nästan bara verkar handla om förnedring, speciellt när det är unga människor som inte tänker sig för och gör bort sig inför en massa TV-tittare. Ofta undrar jag hur deras liv efter TV-debuten ser ut, de måste ju finnas många som ångrar sin val & har ångest.
Jag vet att de är många av "nattgästerna" i Kungarna av Tylösand som haft väldiga problem med ångest efter programet, inte så konstigt kanske....
Programet är nog ett praktexemplar av "förnedringsTV", ändå måste jag erkänna att jag kommer kolla ikväll, tror knappast jag kommer orka mig igenom hela programmet, men lite kommer jag kolla. Delvis är det från mina "hemtrakter" och sedan är det lite som en trafikolycka... man kan inte titta bort.
Har ni något program/serie ni följer?
Har ni något program ni följer som ni skäms lite över ?
Nä, jag ser dig nog inte som fienden. Det är ju inte så att du smetar in i ansiktet på en att du är mycket bättre för att du lyckats fånga en karl ;)
Problemet är ju egentligen inte att hitta någon, om man nu hade varit nöjd med vem som helst. Problemet är ju att hitta någon som lyckas få en att vilja stanna kvar. Så i grunden ligger väl problemet hos mig och det är även därför jag blir så irriterad att ALLTING går ut på att man ska vara två. Känner mig lagom hjärntvättad. Jag vill inte vilja vara två, men vet inte hur jag ska sluta vilja någonting som är så fundamentalt inpregnerat i allt.
Anyhoo, alla säger att när man träffat rätt så bara vet man...Men jag vet inte. Det kanske inte är meningen att jag faktiskt ska träffa någon. Jag försöker vänja mig vid tanken på att vara nöjd med de små tidsfördriv som dyker upp längs vägen ;)
Kunde inte sagt det bättre själv. Det är precis sin en trafikolycka. Man vet så väl att man bara borde köra förbi, kolla på vägen så att det inte skre en till olycka. Men ändå mååste man se vad som hänt. Människors nyfikenhet, den är omättlig. Och man är ju exakt lika själv. :P Jag vill absolut inte säga att jag är för mer och kan "motstå" denna nyfikenhet. Och det är väl just därför alla dessa programen kommer, bara fler och fler, just för att det är det som vi vill se. Fast vi aldrig vill medge det.
Och biggest looser, inte att förglömma. OCkså förnedrings-TV tycker jag. Även om det delvis är en hjälp för överviktiga. Men visa i TV hur de svettas och flåsar och nästan plågar ihjäl sig i ett gym i jakt på tillräckligt många kilo minus för att få stanna kvar en vecka till. Det är faktiskt förnedring tycker jag.
Jag tittar bara på True Blood. Men inte på Tv för senaste säsongen har ju inte kommit till Sverige. Den serien börjar dock spåra ur... Tyvärr blir det lätt så med serier som blir väldigt populära.
Det är något speciellt med de där första....
Första tårtbiten
Första steget
Första resan
.....
Första karusellen !!
Det kommer inte bli det sista .... speciellt det lilla parisehjulet Emil älskade ...
Jag har gått upp något kilo och det är nog för att mitt hjärta blivit så tungt så tungt. Jag tror mammahjärtan ofta väger tyngre än andras..... (och vissa pappan-hjärtna med så klart).
Det är en massa spännande på gång i våra liv nu och mycket av d...
Semester.... ahhhh ljuvliga semester.... typ!
Okej jag får faktiskt vara liiite bitter att hösten började samtidigt som min semester och för att det faktiskt är lite svårt att slappna av när man förbereder för flytt.
Dessutom så fick vi ställa in...
Jag läste just en fantastiskt sorglig krönika av Staffan Landin (läs den gärna här).
Den handlar om flyktingfrågan och framförallt om det orimliga hat den frågan väcker och troll .... jävla troll.
Jag har ingen sympati för de människor som via r...