Det blidde inget jobb idag, vaknade med huvudvärk och lätt feber så jag stannade hemma. Har verkligen inte råd att vara hemma en dag från jobbet denna månad, men vad ska man göra....

Tyvärr tror jag att det huvudsakligen beror på psykisk stress, jag är så innerligt trött på att ha bilan hängade över mig , vet att den faller när som helst,

men inte än...

Jag har förstått att jag kommer bli uppsagd närsom helst, men inte än.... men snart... bhaaaa jag blir knäpp på det där.

Är så otroligt trött på att kastas runt på arbetsplatser, känns som om man blir utnyttjad till max och hur bra jobb man än gör är det aldrig tillräckligt för att någon ska säga :

"Hey, vänta lite, denna tjejen är duktig, trevlig och har ett ovanligt bra sinne för service, henne måste vi ta vara på", för jag vet att jag faktiskt är duktig.

Har jag tur så hittar ju iof Manpower en ny arbetsplats till mig, men det finns inga garantier för att den ska vara på heltid, i någorlunda köravstånd hemmifrån osvosv.

Sedan blir det väl samma sak där, man jobbar där tillräckligt länge för att bygga upp en vana & rutin, fastna för en massa trevliga arbetskamrater och sedan *poff* blir man utbytt! 

All min energi tog slut igår kväll och jag tror faktiskt att det är roten till min huvudvärk idag, förhoppningsvis mår jag bättre i morgon, jag har som sagt inte råd att vara hemma! 

Förlåt att jag gnäller så mycket idag, jag har bara en ovanligt dålig dag idag...

Skrev lite inlägg igår jag ska lägga upp som är lite roligare, nu är det sängen som gäller....

 

kurrelina

12 januari 2010 09:46

Men söta du så trist att känna som du gör, tack gode gud att jag är pensionär, visserligen fattig men jag behöver inte ha dessa grubblerier som du och många med dig har.
Håller tummarna att allt fixar sig för dig.
kramis

http://kurrelina.bloggagratis.se

 

ida

12 januari 2010 10:04

usch då, förstår verkligen din frustration över att veta att man kommer få sluta, men vet inte när. hemska tanke. Hoppas du kan få en avslappnande dag trots huvudvärken å så återfår du energin igen. *krama*

Självklart kommer det rapporter om resan sen. Åker om ca tre månader. Men känns som väldigt snart, för tiden går ju så fort. En vecka säger ju bara poff. Läskigt. Man vill hinna så mycket, å ändå rullar bara tiden iväg:(

Hoppas att de hittar ett nytt jobb åt dig iaf, så man har inkomst. Även om jag förstår att det är jobbigt att kastas i mellan sådär.

Jättefint jobb din pojk gjort med headern!! :) De blev ju kalasbra ju :) Ta hand om dig nu bloggis! kramis

http://www.idapersson.se

 

Zandra

12 januari 2010 11:43

Ska vi rymma tillsammans från vår stress och ångest? En avlägsen sandstrand långt från civilisationen känns ganska lockande... (Så länge det finns en snygg bartender som kan servera oss drinkar på stranden i bar överkropp ;) )

http://drak.bloggagratis.se

 

Maddo

12 januari 2010 11:50

Ibland måste man få gnälla av sig!

Jag hoppas också det, funderar på hur jag ska få Katarina att svara på frågan.. Hur ställer man frågan liksom? Hon säger att det är svårt att inte gilla henne osv osv.. men GAAH. Lite som med ditt jobb.. :P

http://blogg.dreammaddo.se

 

Sussi

12 januari 2010 18:41

Exakt så där känner jag det också! Det är så frustrerande!! Hoppas det ordnar sig bra för oss båda..

Kramisar

http://allt-om-inget.bloggagratis.se

 

Margita

12 januari 2010 19:37

Ja du Vivi, livet är inte lätt! Förstår att det känns otryggt att vandra runt till olika arbetsplatser med nya rutiner och nya arbetskamrater osv. Själv funkade jag tvärtom när jag var ung men det var jag det ...;-) Arbetsmarknaden är tuffare idag än när jag var ung - tyvärr. Tänker på dig och krya på dig!! Kram

http://sengas.bloggplatsen.se

 

Margita

13 januari 2010 10:03

Krya på dig gumman! Jag antar du är sjuk eftersom bloggen ligger "nere". :-( Ta hand om dig!! Bröllopskorten blev fina förresten. Roligt att göra sina egna!
Alice hälsar förresten till Athena och säger att "ok om du tyckte det var roligt när du blev bortförd så litar jag på dig och tror att jag också kommer att få lika roligt! Fast kan en bläig kille göra en lycklig?? Jag fattar inte riktigt den grejen men du Athena, kanske jag fattar så småningom ?!? Mjauu på dig!

http://sengas.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är något speciellt med de där första.... Första tårtbiten Första steget Första resan ..... Första karusellen !!                    Det kommer inte bli det sista .... speciellt det lilla parisehjulet Emil älskade ...

Jag har gått upp något kilo och det är nog för att mitt hjärta blivit så tungt så tungt. Jag tror mammahjärtan ofta väger tyngre än andras..... (och vissa pappan-hjärtna med så klart). Det är en massa spännande på gång i våra liv nu och mycket av d...

Semester.... ahhhh ljuvliga semester.... typ! Okej jag får faktiskt vara liiite bitter att hösten började samtidigt som min semester och för att det faktiskt är lite svårt att slappna av när man förbereder för flytt. Dessutom så fick vi ställa in...

Jag läste just en fantastiskt sorglig krönika av Staffan Landin (läs den gärna här). Den handlar om flyktingfrågan och framförallt om det orimliga hat den frågan väcker och troll .... jävla troll. Jag har ingen sympati för de människor som via r...

.. SER JAG UT NÄR JAG FÖRSÖKER GÖRA SIT-UPs.....