Jag är ju så otroligt trött på att fara från det ena jobbet till det andra, jag ÄR faktiskt duktig varför kan ingen ta vara på den servicen jag ger och de kunskaper jag har ??!!

Nu är jag himla sugen på att starta ngt eget, det har jag varit länge, men jag är en fegis. Jag var på väg att ta över klockbutiken jag jobbade i en gång , men siffrorna var jättedåliga och jag vågade inte satsa.

Folk säger alltid att det är självklart att man ska satsa, att man ska följa sina drömmar , men när de själva är i samma situation så brukar de inte vara lika snabba på det.

För det är svårt att satsa, det är så mycket siffror som ska gå igenom så många timmar som ska läggas ned och trots all din tid & kärlek kanske det går åt skogen. Då står man på ruta ett igen, eller snarare minus ett , du måste börja söka jobb igen , men denna gången utsliten och skuldtyngd. Det skrämmer mig!

Jag önskar ändå att jag vågade satsa på någon av mina många ideér eller att jag kom på den där ideén som var nästintill vattentät, nästintill helt säker att lyckas!

Zandra har en massa bra idéer på vad vi kan göra, husdjurscafeér och allt  du får komma hit till västkusten helt enkelt !

Någon annan som har en bra idé på vad jag kan göra !!!

Det avr väldigt trevligt igår får jag säga, vääääldigt god mat!!

De hade en buffe med sallad & paj och salladen var gudomlig...pajerna med för den delen så man hade kunnat äta hur mycket om helst!

Chefen höll ett fint avtackningstal till mannen som slutade, jag fick höra en av de roligaste missförstånden jag hört och ja ...det var faktiskt ganska trevligt.

Kanske var det därför jag var så ledsen i morse för att jag vet att jag förmodligen kommer behöva flytta på mig ännu en gång.

Oroar mig för ekonomin också ...vi har ju ett bröllop och en resa vi vill spara till.

Har dåligt samvete för de pengar jag lagt ned på saker jag egentligen inte behöver ....

Samtidigt har min älskade pojke rätt, jag kan inte gräma mig och oroa mig hur mycket som helst, jag måste försöka se lösningar istället för problem och ta dagen som den kommer. I slutändan har vi varandra och det är ändå det viktigaste!

Nu ska jag iväg på afterwork och avtackning,

jag har svarat samtal med ena handen och sminkat mig med andra

Jag bjuder er på en bild medan jag är iväg och avnjuter ett glas vin,

sötaste hälsapåkatten!!

Den katten kan verkligen fjäska!

Ja idag var jag faktiskt inne och kollade lindex hemsida och jag äääälskade deras kollektion affordable luxury.

Sedan när jag satt och bläddrade på nätet såg jag en artikel av aftonbladet där de skriver att denna kollektion endast finns i Small & Medium! 

Dåligt Lindex dåligt .... helt plötsligt har Lindex fått Onezise, det visar så tydligt att dessa kläder bara får bäras av en viss sorts kvinnor, kvinnor som passar i deras mall. De försöker förklara att de valt att göra kläderna i de storlekar de säljer mest av, vet inte om jag köper det. Eller jag köper det nog, men jag tycker inte om det!

Så är det väl idag, vi har ju olika avdelningar med olika kläder i nästan alla butiker.

Välkommen till den trendiga avdelningen och sedan därborta har ni den lite tråkigare avdelningen för "större modeller", det finns visst jättemycket snyggt på de avdelningarna, men bara att det är OLIKA kläder på OLIKA avdelningar säger ju hur långt vi egentligen har kommit i jämlikhetsdebatten....

Dumma...

Jag har ju sparat varje månad som jag skulle och dessutom satt in lite extra så mitt sparkonto var på bättringsvägen, sedan kom den dumma tandläkaren denna månad och sabbade budgeten totalt...

Har dessutom beställt en del julklappar som är lite hemliga och ska betalas i kväll...

Kommer nog kunna lösa det men sedan är man barskrapad....tur att lönen i november blir bra ... 

Får se om jag kan låna ngn siffra från ngt av våra gemensamma sparkonton...men man slipper ju helst.

Det är sådana här gånger man ångrar att man köpte klänningen på HM och alla små saker till maskeraden, även om det just då var värt det och man inte då visste att man skulle få ett dyrt tandläkarbesök ....

Nej då älskling, sätt inte andan i halsen nu

Såg itne programmet igår , men i denna artikeln kan du läsa om ett par som shoppade på Gekås inför sitt bröllop. Jag tycker ärligt talat detta är en fantastisk idé !

Självklart vill inte jag ha allt på bröllopet från Gekås, men saker som servetter, dekorationer och kanske tom scarpbook grejjer till inbjudningar är nog ingen dum idé. Mina syskonsöners små kostymer är jag riktigt sugen på att köpa där. Det är ju ändå så att de kommer växa ur dem så jag ser ingen anledning på att lägga ca 1500 kr/st på kostymer i deras storlek. 

Självklart köper jag inte vad som helst , men hittar man ngt som är snyggt så ... alla små hundralappar och tusenlappar man kan spara är ju bra !

Igår fick jag en sådan där uppenbarelse, en insikt och även om det är väldigt personligt så tänkte jag faktiskt dela med mig av den...

Jag är ju inte nöjd med mig kropp, det är det ju få personer som är , men som jag skrivit förrut så tycker jag ändå mer om denna kroppen än den jag hade innan jag träffade Thomas.

Före

Efter

Varför har jag frågat mig, för visst kollar jag på den första bilden och tyckte jag var riktigt snygg, okej liite benig men snygg. Visst kan jag ibland önska att jag kunde låna den kroppen ibland.

Jag har kommit på att det är först nu jag blivit vän med min kropp, nu är min kropp verkligen min.

När jag var yngre och singel så trivdes jag inte med min kropp av flera orsaker, men en av dem var att det var den killar ville ha , inte mig. Om jag träffade en kille så hände det ofta att de tröttnade efter ett tag, min slutsats var att de gillade kroppen , men när de upptäckte min personlighet flydde de.

Jag var inte så korkad och lättsam som de först trodde att den där partyblondinen var, det fanns ngt bakom ytan.

Naturligtvis tyckte jag aldrig att jag var särskilt snygg egentligen, i fullmundering när vi skulle gå ut så gick det an, men osminkad hemma, naken och avskalad, avskydde jag ofta mitt utseende.

Det var en hat/kärleksrelation där jag använda min kropp för att få uppmärksamhet, men avskydde den för att det var den som fick uppmärksamheten och inte jag.

Ofta stängde jag av mig själv, lät killarna få vad de ville ha för det var ju bara sex som de var ute efter iaf. Jag inser idag hur självdestruktivt det beteendet var för mig.

Nu tycker jag alltså mer om min kropp för att jag insett att HELA jag är värd att älskas, mycket tack vare min underbare pojke, men även på egen hand. Jag har en annan syn på mig själv och mitt utseende idag och jag har slutat låta min kropp ta så mycket plats (okej inte BOKSTAVLIGEN då för nu tar den ju större plats än förr *fniss*).

Nu vill jag bara vara sund och vältränad för mitt eget måendes skull, självklart vill jag ha en snygg kropp, men snygg är relativt och det är inget måste längre i min värld!

Jag hoppas de finns de där ute som lär sig den läxan fortare än vad jag gjorde

och blir vän med sin kropp!

Ha ha ..denna taktik är väl använd av mina katter...

see more Lolcats and funny pictures