Direktlänk till inlägg 22 maj 2009
....dags för ett minne igen kanske ? :)
Detta var precis ett år innan jag lämnade stockholm för gott och det var när jag lämande min dåvarande sambo....
Jag gick på överskottsenergi, jag hade varit uppe hela natten och städat efter avslutningspuben jag varit ansvarig för. Gud vad roligt vi hade haft, men jösses vad mycket det var att städa, det hade tagit hela natten.
Han hade lovat att träffa mig här på perrongen, var någonstanns var han!!! Tåget går ju när som helst!!!
Jag kände hur adrenalinet pumpade i mina ådror, ni vet hur det är när man gått utan sömn i över ett dygn, man kan verkligen känna vågorna av energi och adrenalin som pumpar. Fan också, jag måste ta detta tåget, i värsta fall får han väl skicka sakerna eller köra ned med dem, han visste ju vilken tid tåget går. Han visste också att jag var tvungen att jobba sista dagen i stockholm.... sista dagen ....
Jag tog med mig den väska jag hade och min kasse med studentoverallen och gick på tåget, jag ville hem, jag kunde inte vänta längre.
När jag hittat min plats ringer han, det var i sista sekund. Han springer på tåget lämnar av två väskor , tre kassar och ....en korg???
- Jag ville ge dig ngt, lite frukt på resan och en avskedspresent, du får honom, det var du som ville ha honom mest....
"Honom" var ett gosedjur vi tjafsat om, vi ville båda "ha vårdnaden"...
Det är bråttom, tåget går snart. Vi tittar på varandra och det slå till i magen, det är sista gången på länge vi ses, det är sista gången vi ses som par, nästa gång är det bara för att hämta det i lägenheten jag inte får med mig nu ...
Vi, nej JAG gjorde slut för två veckor sedan, vi fortsatte bo ihop de sista veckorna och vårt förhålande har konstigt nog aldrig varit bättre.
Det känns som vi varit så nära, så förälskade igen och nu klippS bandet av så tvärt, så plötsligt....
Mina väskor och kassar ligger spridda på sätena runt omkring , vi ger varandra en snabb kram och ett vemodigt leende, sedan måste han gå av, tåget har nästan börjat rulla...
När tåget börjat gå hör jag en liten röst ...
- Är det din kasse?
Det är kassen med overallen, den skulle han egentligen tagit med och förvarat åt mig.
Då kommer de, tröttheten, smärtan.... allt brister och jag får inte fram ngt annat svar än tusen tårar, det var den värsta tågresan i mitt liv.
Som tur är så har historien ett lyckligt slut eftersom lämna honom var en av de bästa sakerna jag gjort för mig själv och nu har jag ju hittat min riktiga drömprins!!!
Sms:a FRISK50 eller FRISK100 till 729 80 så skänker du 50 eller 100 kr.