Direktlänk till inlägg 20 april 2009
Trillade in på en krönika på expressen, ngt jag aldrig brukar göra.
Jag är så glad att jag läste denna för Markus lägger fram ngt så otroligt viktigt!
Jag tänker på den första familjen jag var barnflicka åt, pappan i den familjen hade aldrig tid för sina barn, han gick innan de gått upp och kom hem en halvtimma innan de skulle sova och då var det oftast så att han marcherade rakt in på sitt kontor.
Han pratade alltid om allt han skulle göra med barnen ....när de blev äldre.
Den gången jag insåg att jag inte kunde jobba för dem mer var när pappan såg sin 3 åriga son slå sin 1½ åriga syster, han flög fram och skrek på sin son och ruskade honom.
Han förstod inte, hans son ville bara ha hans uppmärksamhet, på vilket sätt som helst. Ett barn ska aldrig behöva utstå en sådan behandling, frun bad om ursäkt för sin mans behandling, men han var ju stressad och sonen hade ju slagtits, jag var bara tyst..
Hade det varit idag när jag inte var en osäker 20 åring hade jag nog tagit den lille pojken i mina armar och talat om både ett och annat för mannen som aldrig var pappa!
Sms:a FRISK50 eller FRISK100 till 729 80 så skänker du 50 eller 100 kr.