Jag har tidigare haft ett inlägg om att gråta eller inte gråta - "alla tårar är ej av ondo"

...tänkte gå vidare i samma ämne , tyckte det var på tiden att diskutera ngt vettigt igen :)

Som jag nämt tidigare så gråter jag i princip aldrig inför andra, möjligtvis när man ser en sorglig film, då tycker min kropp att det är okej att släppa på den spärren.

Detta betyder inte att jag gråter sällan för gråter gör jag ofta, speciellt när jag ser på TV eller ibland när jag läser en blogg elelr något annat som berör mig mycket. Ibland känner jag mig dock väldigt känslig, som om jag gråter utan någon direkt anledning, det kan var en låt som får mig i en viss sinnesstämmning, en bild som helt plötsligt får det att sättas igång... Vart kommer tårarna ifrån???

Jag har inte haft ett dramatiskt liv, jag kommer från en ovanligt underbar och stabil familj och jag vet att det finns de i min bekantskapskrets som inte tycker att jag borde ha några tunga stenar i mitt bagage.

Jag har varit med om saker ....jobbiga realitioner, blivit djupt sviken av vänner och pojkvänner andra saker också som jag inte känner för att ta upp här och nu, som satt djupa spår.

Är det för att man inte bearbetar dessa saker ordentligt som kanske gör att dessa tårar helt plötsligt bubblar upp? Är det en slags bearbetning? Och när tar det i så fall slut?

Är det för att jag trycker undan de känslorna så att de slår tillbaka dubbelt när jag väl sätter igång? Lite närsom helst. Min mamma brukade alltid säga till mig när jag blev ledsen utan större anledning

 - "var det lite tårar som behövde komma ut?"  kanske är det så ..kanske är vi som ett kärl som hela tiden fylls på och tillslut blir vi så fulla av tårar att de måste komma ut på något sätt... och om vi kan fyllas på , kan det ta slut?

Jag hävdar fortfarande att det är bra att gråta, det är som att andas efter att ha hållit andan ett längre tag, befriande! Jag tycker det är bra när människor kan visa sina känslor så öppet och önskar jag vågade göra det mera och lita mer på vänners stöd.

Alla mina änner som nu läser detta, oroa er inte! Jag mår alldeles utmärkt!!

:) Jag blir bar lite filosofisk ibland och undrar saker som: vart kommer tårar ifrån?

 

Teija

22 december 2008 16:47

Inte finns det något att rätta här, din blogg är så finfin!
Jag tror att det är välgörande att gråta en skvätt när man är ledsen. Det sätter fart på må gott hormoner, man mår bra efteråt. Så de bar å gråt;)
Hoppas att det bra med kolan till slut!
Ha det bra

http://varannandag.bloggagratis.se

 

Anna

22 december 2009 18:09

Det där var många kloka ord på ett ställe du!! :)
Det finns ju som du sa olika tårar, och alla är ju inte av ondo. Men jag gråter sällan jag heller. Gör jag det är det för barn eller djur som far illa. Det pallar inte jag...

http://gandalph.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är något speciellt med de där första.... Första tårtbiten Första steget Första resan ..... Första karusellen !!                    Det kommer inte bli det sista .... speciellt det lilla parisehjulet Emil älskade ...

Jag har gått upp något kilo och det är nog för att mitt hjärta blivit så tungt så tungt. Jag tror mammahjärtan ofta väger tyngre än andras..... (och vissa pappan-hjärtna med så klart). Det är en massa spännande på gång i våra liv nu och mycket av d...

Semester.... ahhhh ljuvliga semester.... typ! Okej jag får faktiskt vara liiite bitter att hösten började samtidigt som min semester och för att det faktiskt är lite svårt att slappna av när man förbereder för flytt. Dessutom så fick vi ställa in...

Jag läste just en fantastiskt sorglig krönika av Staffan Landin (läs den gärna här). Den handlar om flyktingfrågan och framförallt om det orimliga hat den frågan väcker och troll .... jävla troll. Jag har ingen sympati för de människor som via r...

.. SER JAG UT NÄR JAG FÖRSÖKER GÖRA SIT-UPs.....